fallingsoon.blogg.se

Det finns vissa saker som händer lite då och då i livet, som ger en antingen styrka eller bara rent ut sagt skit. Ibland känner jag att mitt liv ger mig mer skit än vad jag egentligen kan hantera, trots detta så är min lilla existens på denna jord mindre komplicerad än andras. Här sitter jag nu. Tjugoett år gammal. Och hela mitt liv kan förändras inom de närmsta månaderna. Jag ber till någon kraft som jag inte tror på att ni (you know who you are) inte tröttnar på mig och mina "egenskaper". Jag fasar för att kanske bli tvungen att flytta hemifrån redan nu i augusti och jag är rädd för att inte klara den lilla saken vi enkelt kallar "livet". Genom hela min uppväxt har jag mer eller mindre suttit i bakgrunden och tittat på när andra har kul. Jag har sett andra växa upp. Jag har önskat att jag själv hade modet som så många andra i min ålder hade. Nu sitter jag här, fortfarande tjugoett år, och det känns fortfarande som att jag sitter i bakgrunden och tittar på. Alla andra är så säkra på vad de vill, alla andra är så säkra på att de på något vis ska klara av de hinder som kommer finnas framför dem. Men jag är inte säker. Inte alls. När jag tänker på vad framtiden kommer ge mig så är det enda jag kan tänka "kommer jag verkligen klara av det?". Kommer jag med det lilla jag kan verkligen klara av att leva som en vuxen i denna värld? Kan jag inte bara få bli barn igen? Leva på mina föräldrar och leva resten av min existens i bakgrunden?