fallingsoon.blogg.se

Ofta har jag använt denna blogg för att skriva av mig när jag mår dåligt eller när jag är sur. Egentligen vill jag inte sprida negativa känslor och har försökt de senaste månaderna med att endast skriva om bra och positiva saker. Det kanske inte verkar som det, eftersom jag knappt uppdaterar, men jag har verkligen försökt. Att skriva blir liksom lättare för mig när jag har starka känslor att förmedla, dessa är då oftast negativa och för med sig rätt så många fula ord. Tyvärr så kommer ni få läsa om något som är någorlunda negativt idag. Det kommer ta en stund för mig att formulera, ni kommer dock inte märka av detta. Förhoppningsvis så gör jag detta den rättvisa som det förtjänar, utan att trampa på allt för stora (och ibland fula) tår.

Utan att gå in allt för mycket på detaljer så vill jag skänka lite ljus till en väldigt tråkig situation som jag har befunnit mig i. Under ett år nu så har jag och två andra tjejer blivit vänner med varandra. Båda var sådana människor som jag verkligen uppskattade att umgås med och jag hade verkligen kul med dem. Under våren så ändrades detta dock. Två av tre har kämpat och kämpar fortfarande med depression, jag behöver nog inte påpeka att jag inte är en av dem. Jag har verkligen gjort allt i makt för att finnas för dessa tjejer och har agerat så som jag trott var rätt. Det är nog värt att nämna att jag är en sådan person som är väldigt rädd för att såra andra, detta kanske inte alltid kommer fram så som jag vill och ibland blir folk sårade ändå. Den ena tjejen har jag verkligen fått kontakt med, hennes personlighet är lite vrickad som min egen. Den andra ville inte riktigt släppa in mig. Trots att jag gång på gång försökte ta kontakt så blev jag bortknuffad och avvisad. Jag förstår självfallet att alla hanterar situationer annorlunda, men om man ska begära att andra respekterar ens egna sätt att hantera något så måste man respektera deras tillbaka.

Det var här allting föll. Jag och vännen som faktiskt fick kontakt fann oss plötsligt i en situation där den tredje vännen var sur och förbannad på oss. Detta skedde dock inte över en lång tid, hade jag fått veta att jag gjort något fel så hade jag försökt ändra på mig. Jag är alltid villig att ändra mig någorlunda för mina vänner, så länge jag(Hanna) får finnas kvar. Men inte ett ord fick jag höra om hur jag behandlade denna vän fel. Sen en dag så kom beskedet, pang boom och hon var arg på oss. Det fanns inget som jag kunde säga för att riktigt uttrycka mina sårade och arga känslor. Hon var något som jag verkligen hade kämpat för, något som jag verkligen ville hålla säkert, men allt bara sprängdes i mitt ansikte. Ingen förklaring följde detta, trots att båda jag och min vän ville ha en så gav hon ingen. Tydligen så skulle vi förstå, vi skulle respektera hennes tillvägagångssätt gällande utbrottet. Vi skulle respektera henne. Hon skulle inte respektera oss. Jag försökte förstå vad som hade hänt, vad som gjort att hon plötsligt valde att kasta bort mig. Vad jag hade gjort för att behandla henne så dåligt. Och varför hon inte sagt något innan. Hon försökte förklara bort det, det hade inte med oss att göra sa hon. Vilken anledning det än fanns så finns det ingenting som rättfärdigar den dåliga behandling jag fick utstå efter att hon exploderat så. Hade jag fått en förklaring till vad jag gjort redan från början hade vi kanske varit vänner ännu, men hon valde att ge upp detta.

Sakerna jag har fått höra efteråt, av andra som inte var inblandade i vårt så kallade ”bråk”, har verkligen knuffat mig över kanten. Jag trodde inte att hon var kapabel till att ljuga så. Någon som ena dagen sitter framför mig och säger att jag vet saker om henne som ingen annan vet, och som sedan nästa dag behandlar mig som att jag vore en engångsvara som är redo att slängas bort.

Jag har träffat många som du under min korta tid här på jorden, och jag väljer bort det. Jag vill inte veta av dig. Jag vill inte utstå den hatiska naturen som kommer med att vara vän med dig. Du har varken vart en bra vän, eller en bra mamma då du så fint gav dig själv den titeln. Det finns så många ord som jag vill kalla dig, som jag vill skrika åt ditt håll, men jag kommer inte göra det. Efter detta så kommer jag inte längre föda den äckliga eld som du så ofta skiter ut. Du förlorade någon som brydde sig mycket om dig. Du förlorade någon som skulle ha gjort allt för dig, och allt för något barnsligt. Ytterligare kommentar behövs inte från dig, jag vet vad du skrev till din andra före detta vän. Uppenbarligen har jag också gjort något fel, även fast jag fortfarande inte är säker på vad det är. Även jag ser att mina handlingar inte har varit felfria, men du kan inte anklaga mig för att ha varit en dålig vän. Det ligger på dina axlar att vi inte längre har någon kontakt, jag har valt att respektera ditt futtiga utrymme som du så hemskt behövde.